Idag fick jag DET telefonsamtalet från syrran. Det samtalet jag bävat för ett tag nu. Mamma lämnade oss i morse. Nu är hon med sin mamma, som hon längtat så efter sista tiden.
Mamma med Kevin, sommaren 2001
Min älskade mamma
Mariah's pladder
…och lite foton…
Beklagar sorgen
Kram
Tråkigt att höra, beklagar sorgen!
Kära Mariah, känner med dig och din familj, Sitter vid min data och känner bara en stor tomhet, en saknad av en barndoms kamrat, den bästa av alla. Tårarna flödar och alla minnen kommer. Birgittas härliga skratt, våra träffar vi haft under åren. Ja, min käraste vän.
Men en tröst. hon har det bra nu. För vi tappade henne bit för bit. Kan bara säga så här, jag tänker på er alla varmt. Kramar……Elsa.
Tack Elsa… känns så tomt, trots att mamma ändå inte varit där på så länge.
Tack Klara. Livet ÄR hårt, men det har du ju redan upptäckt, ser jag i din blogg… fortsätter kika i den. Livet har sin gång…
Tack Jenny… kram.
Tråkigt
KRAMAR till dig!
Tack Hanna! Kram.